Rör inte mitt kött

Den senaste tiden har du kanske fått höra mycket om köttindustrins inverkan på miljön. Frågan har uppmärksammats av politiker, organisationer och media. Kanske har du reagerat instinktivt och tyckt att ingen ska lägga sig i vad du äter. Kanske är du glad att få vägledning. Vad vi äter är en stor del av våra liv, därför blir det för många en känslig fråga. Tanken på en nedskärning av köttindustrin har börjat gro och mogna. Många har börjat acceptera att dagens höga köttkonsumtion inte går hand i hand med hållbar utveckling.

Världen har länge varit medveten om industriers och transporters klimatpåverkan. Men livsmedelsindustrin lyfts ofta bort från debatten. År 2006 kom FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, ut med rapporten Livestock’s long shadow. Där står att köttindustrin och djuruppfödningen står för 18 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Det är mer än världens samlade vägtransporter. FAO konstaterar också att jämfört med 1950 års nivåer har köttkonsumtionen i världen femdubblats. Deras statistik från 2002 visar att vi i i-länderna äter i snitt 78 kg kött per person och år, medan det bara är 28 kilo kött per person och år i u-länderna. Allt tyder på att ju större välstånd desto större köttkonsumtion. År 2050 förväntas den globala konsumtionen av kött ha mer än fördubblats jämfört med 1999 års nivåer – från 229 miljoner ton till 465 miljoner ton.

År 2007 importerades totalt 41 miljoner ton soja till Europa. Sojan blir foder till djur, som sedan blir människomat. Om vi skulle äta sojan direkt istället för att ta den här omvägen skulle det gå åt 90 procent mindre soja. Och var finns det plats att odla all denna soja? Jo, i regnskogen. Varannan sekund skövlas regnskogsområden motsvarande en fotbollsplan. FAO skriver vidare att köttindustrin tar upp 70 procent av all odlingsbar mark och 30 procent av jordens totala yta. Dessa 30 procent har en gång i tiden varit vild natur med en hög biologisk mångfald. Köttindustrin står även för 8 procent av vattenanvändningen, 55 procent av erosionen och sedimenteringen, 37 procent av användandet av bekämpningsmedel och 50 procent av antibiotikaanvändningen.

Ett stort hinder för att få genomslag i den här frågan är EU. De lägger ungefär halva sin budget på så kallade jordbrukssubventioner. Så fort konsumtionen av kött går ner så bidrar EU till marknadsföring av köttprodukter för att få upp den igen. Det skrämmande är också att EU köper upp och lagrar alla varor som inte blir sålda i Europa. Överskottet dumpas sedan i länder utanför EU vars marknader förstörs. Ofta i fattiga länder som gör allt för att bygga upp en fungerande livsmedelsproduktion. Det är en försäkring för europeiska köttproducenter men en katastrof för u-länderna. Producenterna i dessa länder kan aldrig konkurrera med underpriserna på de europeiska jordbruksvarorna. På så vis bromsas den ekonomiska utvecklingen i u-länderna.

Det finns förstås många myter och fördomar om vegetarisk mat. Det vanligaste är att man inte skulle få i sig tillräckligt med protein och andra näringsämnen om man inte äter kött. Speciellt de som tränar och barn som växer. Naturskyddsföreningen skriver i sin rapport ”Soja som foder och livsmedel”, att svenskar i genomsnitt äter betydligt mer kött och köttprodukter än vad Livsmedelsverket bedömer vara tillräckligt ur näringssynpunkt. De säger också att soja och andra baljväxter på ett utmärkt sätt kan komplettera kött och fisk som proteinkälla. I många avseenden är det rent av hälsosammare att äta vegetariskt.

Det handlar inte om att sluta äta kött helt. Vi ska sänka produktionen till en rimlig nivå. En av politikens uppgifter är att underlätta för människor att leva klimatsmart och på ett sätt som inte har negativa effekter för fattigare delar av världen.

Jag tror att vegetarisk mat som standard i SSU och partiet är ett bra initiativ för att öka medvetenheten hos politiker. När någon ny SSU:are frågar varför vi äter vegetariskt ska vi berätta att det är för att minska vår klimatpåverkan, regnskogsskövlingen, svälten, vattenbristen och klyftorna mellan rika och fattiga länder. Vi förändrar inte världen på ett kick, men vi är väl hellre en del av lösningen än en del av problemet.

Kajsa Elfström, SSU Vallentuna